Sköna sommar

Hejsan!
Länge sen jag hunnit skriva nåt på bloggen. Har haft massor på gång, både på jobbet, på fritiden och inte minst hemma! Har njutit av fyra lediga soliga dagar under förra veckan och det kändes verkligen som en lång tid. Nästan som om man skulle ha haft en veckas solsemester ;).

Bild: Sisustus Adella

Vi har njutit av solen på terrassen, ätit ute, solat oss och myst tillsammans. Barnen har njutit, Max , har inte kunnat vara sååå mycket ute pga av sin grymma hösnuva. Trots piller varje dag, har det inte hjälpt. Ögonen rinner, hans näsa är helt täppt och han hostar lite grann. Minns precis hur det var när man var liten och led hela våren. Som tur är växer pollenallergierna ofta bort... precis som det gjorde åt mej!

Bild: Sisustus Adella

Har köpt ute blommor , lite grann redan, kan inte riktigt bestämma vad det i år skall bli. Nu är det planterat vita penseer, vita pelargoner, lavendel och vita margeriter. I morgon skall vi ha talko i husbolaget, så jag och grannen skall på blommuppköp i kväll. Kanske jag ser något fint till vår egen trädgård med.;)

Bild: Cafe Latte

Tänk, snart slutar skolorna för sommaren. Börjar även längta till Åland igen.

I år kommer vi att tillbringa två hela veckor där. Hoppas det blir ett riktigt superväder -

liksom alla år!

Vår kompisfamilj kommer med oss. Vi kommer att bo ganska nära varandra så vi kan vara mycket tillsammans. Deras barn är lika gamla som våra, så alla barn har sällskap, likaså vi föräldrar!

Bild: Cafe Latte

I hemmet har det inte skett så många förändringar. Hinner aldrig fota hemma, oftast är ju kameran full med 1000 hästbilder, vilket gör att det är jobbigt att ladda enbart mina två bilder till bloggen... Jenny var under helgen i Dal på hästtävlingar. Hon fotar ju hästar och hade väl 700 bilder som hon nu redigerar (det betyder att datorn är occuperad hela kvällen...). Har haft några partyn och det har varit kul. Just när jag har fyllt mitt lager med nya underbara saker , kommer det nya... Helst skulle jag ju vilja ta i bruk alla de fina sakerna... men vill ju även ha dem snygga till visningarna. Och lite dyrt blir det ju att skaffa dubbelt av allt fint... vilket problem.....

Bild: Cafe Latte

Jenny har sökt ett sommarjobb som hon hittade på en hästsajt. Det gällde en familj som sökte en "au-pair"/hästskötare till sommaren. Det gällde att en liten del av dagen sköta barn och resten av tiden pyssla om hästar och stallet. Hon kunde troligtvis bo där under några dagar och sen komma hem till helgen (eller oftare) om hon vill. Få se om de svarar åt henne. Kul !

Dagens inspirationsbilder är lånade från två fina inredningshopar. Den ena , Cafe Latte, ligger helt intill Jennys stall , den andra, Sisustus Adella är en webbshop som jag tycker om att besöka.

Klicka på namnen så kommer ni direkt till affären. Läs gärna historien bakom Cafe Latte !

* * * * *

" Shoot for the moon. If you miss, you will anyway be among the stars"

Nostalgisk söndag och sjukhusrapport

Hej allesammans!
Igen är det då söndag och i morgon startar den andra skolveckan. Idag var vi hon farmor på middag och kaffe. Jenny kom åter igen inte med eftersom hon ansåg att det var viktigare med hästtävling...

Bilden av de underbara näckrosorna är tagen på Åland, Geta

Vi kollade hos farmor på gamla fotografier som hon hade bl a av mannen och av farfar som nyligen gick bort. Vi hade inte många foton av honom så det var fint att få några fina som vi kan ha framme. Hittade även några verkligt läckra bilder på min kära man. Dem kan jag lova att han inte vill ha framme *fniss*
I morgon blir det jobb 10-17.30 och efter det åker vi på Emils klass familjekväll till stadens rekreationsområde. Där blir det grillning, simning och bastu om man vill.

Mamma är fortfarande på sjukhus. Slapp inte senheller hem på lördag eftersom de märkte att hennes crp var 200 och det är ju inte så konstigt om man haft urinvägsinfektion sen juni !!

Har alltså varit intagen och legat där med två kraxiga män som både snarkar och pruttar (!) dagarna i ända... nice! På måndag, alltså i morgon blir det då sprängning av njurstenen... spännande. Hoppas hon sen blir frisk.

Röd liten stuga....

Hej!
Den här söta lilla stugan finns i närheten av vår gamla stuga. Den ligger dessutom helt brevid mannens brors hus.

Varje gång vi besöker dem, kan jag inte låta bli att beundra den och hoppas att det kunde vara vi som hyrde den..

Stugan, eller närmare bestämt, det lilla röda torpet är alldeles bedårande vackert. Utsmyckade fönster, en söt liten farstu, den är omringad av en underbar trädgård.

Den kikar fram bakom träd och buskar jag jag bara längtar efter att den kunde bli min.

Trots att den ser ut att vara byggd i början av 1900-talet, ser den ut att vara i bra skick och att må bra. Det är väl omhändertagen!

Från början bodde där ett gammalt par. Mannen dog förra året och den nu 80-åriga tanten kommer några gånger om sommaren dit för att njuta av naturen på landet.

Har meddelat åt mannens bror som bor alldeles invid, att så fort han hör att de eventuellt skulle vilja hyra ut stugan, skall meddela oss och dem som äger den.

Visst skulle vi vara den perfekta hyresfamiljen för dem?

Hemma händer det massor på den v-i-t-a fronten! Har äntligen färg hemma och en massa blir omfärgat. Visar mina projekt i morgon. Jobbar idag 12-16 och när jag kommer hem blir det mera v-i-t-t !

Ha det så bra idag .... vi hoppas på sol

Sommarställe i ruiner

Ni minns väl att jag berättade för några dagar sedan att jag gjort något spännande och en aning nostalgiskt. Nu skall ni få höra.

Mina morföräldrar ägde för länge länge sen en gammal villa som funnits i släkten mycket långt bak i tiden. Marken där huset stod var arrendemark och någongång i slutet av 80-talet fick min mormor och morfar veta att de en dag måste lämna huset eftersom han som ägde marken hade planer på att bygga hus på detta område. Villan användes så länge min morfar levde men då han dog och min mormor kände sej ganska dålig /gammal bestämdes att vi tömmer den. Huset hade då litet förfallet eftersom igen använde det mera regelbundet och inga reparationer gjordes längre eftersom ingen riktigt visste när det var dags att lämna villan. Då vi tömde den stora fina röda villan hade jag och mannen just flyttat ihop och vi bodde ganska trångt. Tog endel mindre saker och möbler till mitt hem och andra tog vad de ville ha. Mycket blev kvar och det kom en man från någon firma som tömde hus och vi fick en summa pengar för det som han då for iväg med. Till saken hör att mina morföräldrar kom från ett så att säga "bättre familj", de hade de bra ställt, hade hembiträde och hade mycket verkligt fina saker i sitt hem. Mycket av dem blev tyvärr kvar i villan eftersom de var så stora och mäktiga att de inte då rymdes hos nån. Tex. ett enormt vackert ekskåp som var typ 3 meter brett och 4 meter högt.. som heltenkelt ALLA skulle ha viljat ha men ingen fick det att rymmas hos sej.

Nåja, till saken. Min mamma och hennes syster har varit och tittat på stället efter att min mormor dog i några repriser. Första gången gick de in men vågade inte gå till övre våningen eftersom trappan upp var så rutten. De tycket att det var så ledsamt att se hur det hade förfallit...

Senare när de gick dit hade där hushållat "uteliggare" och andra ruskiga typer, mycket var försvunnet och det kändes inte trevligt att vara där.

För några år sedan började 2 studeranden från konstindustriella högskolan , göra ett projekt där just detta område/våran villa skulle finnas med. De intervjuade min mamma och hennes syster och var och fotograferade villan flera gånger. Sista gången de var där berättade de att villan hade blivit antänd och brunnit sgs ner.

Sedan dess har vi inte varit där.

Nu så är det ju så att jag älskar gamla saker, älskar att fynda och älskar att rota bland gamla lådor på jakt efter fynd. Till saken hör ju även att jag flera gånger har harmats över att jag inte KUNDE ta mera fina gamla saker till mitt hem därifrån och häromdagen då min mamma frågade mej om jag ville komma med henne dit och titta, tvekade jag ett tag eftersom jag inte visste vad som väntade oss, men beslöt ändå att åka med henne.

När vi kom fram var det ingenting så värst trevligt som väntade oss. Huset var helt och hållet nerbränt - det ända som fanns kvar var den höga pipan från den stora vita kakelugnen.

Jag gick bland brända stockar och röda kakel och letade efter någon liten enda sak som man kunde reletera till "vår villa-vår släkt", men det fanns absolut ingenting. Kan inte fatta att folk som varit där och länsat villan verkligen STULIT ALLT! Rubb och stubb! Trots branden så borde det ha funnits någonting att se. Tex en köksgrej, kniv/sked, kakformar, stolar. Förstår att allt i trä har gått upp i rök men det finns ju MASSOR i ett hem som inte är det.

Detta var allt som fanns att ta som minne därifrån:
Ett spjäll ( från kakelugnen eller spisen i köket). Skaftet råkade vara lite böjt och efter att jag tvättat det, böjde jag det lite till. Nu skall det hängas på väggen och på själva den platta delen kommer ett stort blockljus. Ringen på skaftet passar perfekt för upphängning .

Sedan hittade jag denna " ram" som högst antagligen är ramen dit spjället sticks in. Något skall jag göra av det. Annars får det bara stå på hylla och vara fint... (och rostigt...som allt det andra ).

Annat som fanns var en "spiral" som kommer från en ugn eller kanske en säng, ett gångjärn, en "ring" från stuprännan, en lång rostig fönsterhake , fina långa och tjocka handsmidda spikar och det ENDA personliga , en emaljskopa, som användes i tvättstugan som fanns på samma tomt redan då min mamma var liten.

Hittade några fina utpräglade gamla lerkrukor som naturligtvis kom med hem. Tyvärr råkade jag slå sönder några av dem när jag kom hem, då jag helt utmattade av trötthet, råkade snubbla på trappan...

Så här såg den stora villan ut. Två av bilderna är fotograferade av min mammas foton ( därav kvaliteten), ett är fotat i början av 1900-talet och där står hela familjen och alla tjänarinnor uppradade på trappan. Den sista bilden är en tavla som är målad i olja. Tavlan hänger hemma hos min mamma!

Vi kunde konstatera att det nu inte kändes så otäckt att se det gamla huset, det fanns ju inget kvar, det fanns egentligen inga känslor för stället mera.

Men vi har våra minnen kvar!

Släkten är bäst

Hejsan!
efter att vi fått klartecken från sjukhuset att mamma var frisk, åkte vi iväg till Sammatti ( finns i södra Finland ca 60 km väster om Helsingfors ) för att hälsa på mannens bror och fru. Även farmor var på besök där . Vi hade tidigare en liten stuga som vi hyrde alldeles någon kilometer från deras ställe och vi träffades allt som ofta då. Nuförtiden blir det mer sällan.

Vi grillade och njöt av det underbara solskenet. Max och Emil skejttade och kastade pil under kvällen och hade det roligt ( fast storasyster inte var med). Här sitter de båda på skejtten och åker längs terrassen fram och tillbaka med en sjudundrande fart ( och ljud ;))

De har en alldeles underbart stor gård, en enorm gräsmatta och ett sött litet gult hus.

På gården finns det massor av fina blommor i alla världens färger. Den första bilden här nedan är av en hortensia , som jag gav till frun i huset förra sommaren då hon firade sin födelsedag. Den hade vuxit fint och vi får hoppas att den gör så i fortsättningen.

För några dagar sen berättade jag att jag gjort något väldigt spännande och lite nostalgiskt. Lovade berätta i text och bild om vad det var. Tyvärr har det varit så mycket annat att jag inte ens hunnit fota grejjerna ännu.

Men i morgon blir det. Jobbar 9-13 och det är sååå skönt. Hinner göra allt möjligt på eftermiddagrn med barnen. Kul.

Tills i morgon